Tullgarnsparken

Den långsmala Tullgarnsparken som sträcker sig längs en del av Fyrisån fick sitt namn 2002.

I området Tullgarn uppfördes i slutet av 1800-talet både gjuteri och mekanisk verkstad.

Tullgarns gjuteri till vänster och Tullgransparken till höger i bild Foto: Oskar Bladh 1937 (crop)

Området har en längre historia än dessa bostadshus även om det är svårt att avgör när den började. Gjuteriet startades 1879 och fick sitt namn efter en ombildning 1899. Det är lite oklart vart det ursprungligen låg men på 1890-talet flyttar det till den byggnad som vi idag kallar ”Åsikten” längs med Östra Ågatan. (Scribo)

Åsikten

Idag är dom gamla fastigheterna rivna, utom Åsikten det röda huset till höger i bild.                                     Nu byggs det i stället nya bostäder längs med Östra Ågatan

Härlig utsikt över Tullgarnsparken och Fyrisån. (”Åsikten” byggs av Riksbyggen)

Man kan också se på bilden att Åsikten, som är den gamla röda byggnaden får vara kvar.

                        Gillbergska barnhemmet eller judiska barnhemmet. Foto: Ola Ehn 1964

Barnhemmet inrättades 1895 och drevs fram till 1928 då det flyttade till Sysslomansgatan. Efter flytten skall husen i Tullgarnsparken stått övergivna fram tills 1939. Under kriget nekades judar politisk asyl i Sverige men genom ett privat initiativ öppnade man här ett barnhem för ensamma flyktingbarn. Harry Schein bodde tydligen här på barnhemmet ngt år. Enligt en berättelse i UNT var huset nergånget men verksamheten var omtyckt av de som bodde här. De sista flyktingbarnet flyttade ut runt 1946. Som berättelsen tidigare säger så hyrde man sedan ut husen som bostäder fram till mitten av 1970-talet. (text: Scribo)

                  ”Barnhuset” Fotograf och årtal okänd

 Strax före andra världskrigets slut kom en grupp judar som överlevt förintelsen till Sverige med främlingspass. Just den här gruppen judar hade inget val. Ingen annan stad i Sverige ville ta emot dem. Här i Uppsala hamnade många av dem inom textilindustrin som fanns i staden under den här tiden. De allra flesta av dessa flyktingar med judiskt ursprung hittade sina nya bostäder i området mellan järnvägsstationen och Fyrisån. De judiska barnen som kom utan föräldrar blev placerade på ett barnhem vid Tullgarn.

                  Gillbergska barnhemmet Foto: Ola Ehn 1964

Konstnären Ulla Viottis konstverk och minnesmärke.

Konstverket ”Poetisk viloplats”

Konstverket i Tullgarnsparken är ett minnesmärke över judarna som kom hit till Uppsala år 1945, samma år som andra världskriget fick sitt slut.

Efter Andra världskriget var det inte tillåtet för överlevande judar att bosätta sig i de svenska storstäderna; men främlingspass och uppehållstillstånd gällde på landsbygden under åren 1945-1953 dit också Uppsala räknades

Vi vill därför genom denna blomstrande viloplats hedra minnet av de unga judiska kvinnor och män som utblottade kom till Uppsala, tog emot lågt betalda arbeten vid stadens fabriker och som rotade sig här och bildade nya familjer.

I konstverket Poetisk viloplats skapat 2009, kan det svartbrända teglet symbolisera det judiska folkets hårda arbete för att bygga ett nytt liv i ett nytt land. De växter som planteras i stolens sits kan ses som nya generationers spirande liv. (Ulla Viotti och Uppsala Kommun)

Småbåtshamnen

 KRAM!