Hej!

Röda dagar!
Skärtorsdagen ”Jueves Santo” är helgdag i hela Spanien utom i Katalonien.
Långfredagen ”Viernes Santo” är helgdag i hela kristenheten.
Påskdagen ”Domingo de Pascua, Domingo de Resurrección” är också allmän helgdag
Annandag påsk ”Lunes de Pascua” är helgdag i några provinser, Katalonien, Kantabrien, Valencia, Balearerna, Navarra, Baskien, La Rioja samt några få städer i framförallt Asturien, i övriga landet vanlig vardag.

Att det är helgdagar betyder inte att alla affärer håller stängt. Men räkna med att mycket håller stängt framförallt under långfredagen och påskdagen. 

Skärtorsdag 13 april kl.23:00 – Den tysta processionen

Då Mariabilden förs ut ur kyrkan sjunger kören Francisco Vallejos “Señor me cansa la vida” och “Madre del Silencio”.

Färdväg: Stora kyrkan, Patricio Pérez, Campoamor, Turco, Gabriel Miró, Orihuela, Caballero de Rodas och åter till Stora kyrkan.

Text från 2016 Kl.23: tronerna Mujer Samaritana, Cristo Crucificado, Ntro. Padre Jesúsde la Salud och María del Silencio.
Då de två senare bärs ut ur domkyrkan sjunger kören Francisco Vallejos “Señor, me cansa la vida” och “Madre del Silencio”. Processionen fortgår under tystnad så när som på en dyster trumma, samt i möjligaste mörker – butiker och gatlyktor har släckt ned utefter följande
färdväg: Stora torget-Patricio Pérez-Campoamor-Turco-Gabriel Miró-Orihuela-Caballero de Rodas-Stora torget.

Text från 2016. Kl.00.30: Golgata-processionen
Inleds med att kören Manuel Barberá sjunger “La Pasión de la Tía Tortas”. Även denna procession, i vilken endast Ntra. Sra. de la Piedad deltar, sker i mörker och under tystnad med trummor som enda ljud.
Färdväg: Plaza del Calvario-Santísima Trinidad-San José-María Parodi-Caballelro de Rodas-Stora torget.

Kanskje det ikke blir streik likevel

Mange avganger og ankomster fra lufthavnen i Alicante vil bli rammet om streiken blir gjennomført. Det forventes ingen kanselleringer, men store forsinkelser. Følg med på websiden til ditt flyselskap for å holde deg orientert om det blir streik eller ikke.               (Jon Henriksen, Spania i dag)

Foto: Lola Akinmade Åkerström/imagebank.sweden.se

Las Torrijas (spansk-stil rostat bröd) är ett typiskt spanskt påsk godis.

Har du provat dem? 

Varför firar vi egentligen påsk?

Påsken är den största kristna högtiden. Från början är det en judisk tradition som firas till minne av israeliternas uttåg ur Egypten. De kristna började fira påsk till minne av Jesu död och uppståndelse, och de äldsta beläggen för det firandet är från 100-talets mitt.

I gamla tider påbjöds påskfrid onsdagen före påsk. Då bytte man i kyrkans klocktorn ut den vanliga järnkläppen mot en träkläpp, eller dymmel, för att få en dov ringning.
Tiden mellan dymmelonsdagen och påskafton var en allvarsam period, och man skulle inte arbeta.

Dymmelonsdag, skärtorsdag och långfredag…

Dymmelonsdag kallas onsdagen i veckan före påsk. Det är nu påskfriden startar. Förr i tiden bytte man ut kläppen i kyrkklockorna mot en i trä, eller virade in den i tyg för att kyrkklockorna skulle få en mer dov klang som inte skulle störa påskfriden.

Dagen därpå kallas för skärtorsdag och har fått sitt namn från ordet ”skära” i betydelsen ”rena”. Skärtorsdag var syndaförlåtelsens dag, det var på skärtorsdagen Jesus höll sin första nattvard och senare förråddes av Judas.

Långfredagen upplevs säkert som namnet antyder som en så lång dag just eftersom det är sorgens dag då vi ska minnas Jesu lidande och död på korset, förr i tiden fick inga affärer vara öppna och ingen glad musik fick spelas på radion.

Ja långfredagen var hemskt lång! Kommer ihåg att man inte fick gå ut och träffa sina kompisar (detta gällde för alla), man skulle umgås med familjen hela helgen.Allt var stängt så det fanns ingenting att göra heller. På påskafton höll mjölkbutiken öppet några timmar på f.m och då gick vi dit med en tom glasflaska, sen fyllde handlaren flaskan full med mjölk.

Även påskafton var en sorgens dag och fastans sista dag.                                                                   Nu var det tillåtet att arbeta igen och man kunde städa huset och förbereda inför

festen och firandet som började på påskdagen, dagen för Jesu återuppståndelse.

På annandag påsk var definitivt alla förbud och påbud om stillhet över. Nu kunde man hålla gillen, leka och dansa! Läs mer om våra traditioner på skansen.se

Påskägg!

Att äta just ägg under påsken är en gammal tradition för kristna i hela världen. Folklivsforskare tror att det beror på att hönorna kommer igång med värpningen vid påsktid och det kan också ha att göra med att man inte fick äta ägg under fastan och därför festade till när man slutligen fick tillfälle. Efter den sex veckor långa påskfastan hade man också en hel del ägg sparade.

Seden att måla äggen, och att göra påskmåltiden festligare, finns i hela Europa. Den kom i folkligt bruk i Norden på 1700-talet. I början var det vanligt att man kokade äggen till exempel med lökskal och i rödbetsvatten för att de skulle få en vacker färg. Omkring sekelskiftet 1900 började man använda speciella äggfärger som då fanns att köpa. För att ägget skulle få en fin glans kunde man efter färgningen gnida det med en bit fläsksvål

Förr gav man bort dekorerade ägg i påsktid, både till sina vänner och även till sitt tjänstefolk. Vid slutet av 1800-talet gav man även bort öppningsbara påskägg av papp – som fylldes med godis. Sådana godisfyllda ägg ger vi bort än idag! Boken ”Hårdkokta fakta om ägg” säljs i Skansenbutiken

Påskharen

Påskharen är en påsksymbol som ofta förknippas med påskägg. Enligt traditionen är påskharen påskens motsvarighet till jultomten och kommer med (påsk)ägg till barnen. I många familjer anordnas små lekar där påskäggen göms exempelvis i trädgården och barnen får leta efter dem, i tron att påskharen gömt påskäggen.

Påskharens historia

Ursprungligen kommer traditionen från Tyskland och är känd från 1600-talets senare del i Pfalz och Elsass. Traditionen var under 150 år ganska okänd i övriga Tyskland, men lanserades på bred front efter 1850 av godis- och leksaksindustrierna, som en påsksymbol riktad till barn. Ungefär vid den tiden började Tyskland tillverka påskkort, vars motiv ofta bestod av påskharen.

I Sverige omtalas påskharen, tidigast bland tyska invandrare, under 1800-talets slut eller 1900-talets början. Den fick inget riktigt genomslag i landet. När Sverige började tillverka egna påskkort ersattes påskharen med andra påskmotiv. I Sverige är den kanske mest känd som marsipan- eller chokladfigur.Leken med att gömma påskägg förekommer dock även i vissa svenska barnfamiljer. (Wikipedia)